Mambo vipi!

Nuuuu så har jag lyckats få tid att komma in och skriva lite blogg. Jag har med mig min lilla dator och det finurliga är att man kan skriva med de finfina svenska bokstäverna då också :)
Var ska jag börja... Jag kan inte tro att jag är tillbaka igen. Jag trodde att det skulle bli knasigt att komma tillbaks efter ett år, att allting skulle vara annorlunda och att allt skulle kännas annorlunda. Men så är det inte. Det känns som om jag aldrig åkte hem i juni 2009.
Med nervositet i bröstet gick jag den långa vägen upp till Kili Centre från hotellet vi bor på med frågor som "Kommer allt vara som innan?", "Kommer de känna igen mig?" och "Kommer de vara blyga mot mig nu när det gått ett år?" i skallen. Jag kom till grinden där vakten Ali kommer och släpper in mig, och redan innan han hinner komma kommer det fram barn till dörren och säger direkt "Natasha!". Jag kommer in, och alla barnen springer mot mig och jag blir välkomnad med öppna famnar. Några av dem börjar dessutom sjunga på "In the jungle" som jag lärde dem förra året! Bättre och mer underbart kunde det inte bli.
Nu när jag inte har ett volontärvisum (som kostar 250 usd) är jag egentligen inte en volontär, utan jag är bara en besökare, så jag ska egentligen vara en form av en "observer". Som tur är har det inte spelat någon roll, utan jag har kunnat leka hur mycket som helst med barnen och umgåtts med dem, precis som det var sist.
På centret ser det likadant ut som vanligt, med vissa mycket fina framsteg. Vi har ett nytt kycklinghus som vi på Waototo wa Kili Centre har lyckats fixa ihop. Det känns helt underbart att vi har lyckats med det, och om det inte skulle vara nog så jag jag ute och besökte våra två odlingar som vi också har lyckats starta upp. Båda odlingarna är helt ekologiska majsodlingar som kommer bidra som en inkomstkälla för mina älskade barn på Kili Centre. Ord kan inte beskriva hur underbart det känns.
På Amans (där vi bor) är allt också som förut. Jag bor i samma rum som förra året och i år har dessutom Freddy (som jobbar på Kili Centre) målat rummet jättefint, en elefant (tembo) och en giraff (twiga) i mitt rum. Det bor dock sjukt mycket folk här just nu, varav ett filmteam på 10 pers från sverige som ska göra en filmdokumentär om bärarna till Kilimanjaro-bergsbestigningarna. Sen är det tre andra tjejer från sverige som jobbar på Kili Centre, en schweizare, en engelska och så Sofie såklart :) Vi har det mycket trevligt tillsammans, det har blivit lite party och imorgon ska vi åka till den underbara "hot spring" vi var på förra året.
Jag har det helt enkelt underbart här nere. Jag älskar den här lugna mentaliteten och att andra människor känner igen en från ett år tillbaka. VM-låtarna som Wavin Flag och Oh Africa är välspelade här och folket älskar dem. Framtida planer är att besöka en kaffeodling, masaaiby och fixa midsommarfest på Kili Centre :)
Jag och Sofie har dessutom bestämt oss för att ta oss ner till Malawi landvägen och göra några små stopp i landet så man ser lite mer av Tanzania. Det kommer bli underbart.
Bilder nedan:
http://www.facebook.com/album.php?aid=181521&id=504597905&l=96d3ebcb9d
Förresten, jag tog med mig Lejon Kungen på dvd till Kili Centre. Filmen blev mycket populär, de reagerade på massa swahiliord och "in the jungle" såklart. De tittade på den tre gånger i rad :)
Poa kizizi kama ndizi!

Kommentarer
Postat av: A

Gud vad härligt det låter, jag tänker på dig kompis! Ha det så underbart o ta hand om dig, puss o kram från berlin

2010-06-20 @ 17:31:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0